Högkänslighet i korthet

Blurred Meadow

Högkänslighet är ett personlighetsdrag. Ibland omnämns det som sensitivt begåvad, stark skör, highly sensitive person eller andra beskrivningar. Det vetenskapliga namnet är Sensory Processing Sensitivity. Det omnämns också med flera andra beskrivningar vetenskapligt och beror på den forskning som leds inom området. Det som visat sig i forskning är att högkänsligas serotoninhalt i hjärnan är lägre. Denna genetiska avvikelse har visat sig som att man t.ex. har bättre inlärningsminne, bättre beslutsfattande och en bättre mental funktion mer generellt. Ca 20 % av befolkningen är högkänslig, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Det finns massa forskning inom området och själv har jag funnit Elaine N. Aron som en god grund att lära sig ifrån. Hon är själv högkänslig och började forska om detta för många år sedan och flera har sedan följt i hennes fotspår. Alla de positiva egenskaper som det innebär att vara högkänslig får inte alltid utrymme i vårt samhälle och arbetsliv och till förmån för de övriga 80 % som inte är högkänsliga så får vi det många gånger jobbigt att passa in. Många blir beskyllda för att vara sköra, gråta för lätt och att det är väl bara att ”rycka upp sig” eller att man är en glädjedödare. En del blir felaktigt stämplade för att vara blyga och svåra i sociala sammanhang. Detta är dock oftast felaktiga antaganden för att istället handla om trötthet, överstimulering, samvetsgranna tankar och många andra orsaker. Även om man inte är blyg eller nervöst lagd så kanske man stämmer mer in på att vara något introvert, och det ska inte ses som osocial eller liknande utan handlar mer om hur man tar sig an världen. En högkänslig person har en högre förmåga att stanna upp, kolla, observera och reflektera och eller bearbeta det man uppmärksammar innan man agerar. Det betyder inte att det går långsamt utan tidigare erfarenheter har övat upp hur man ska reagera och handla. En tredjedel av just de 20 % av befolkningen som är högkänsliga ses som extroverta vilket jag själv identifierar mig med. Det bir liksom dubbelt jobbigt. Det händer massa inombords och man blir överstimulerad ändå så söker man sig ofta till sådant där ens extroverta sida får plats, som att gärna prata framför folk, söka kontakt med andra.

Elaine N. Aron använder sig av bokstäverna DOES för att i korthet beskriva högkänslighet.

D står för djupet i bearbetandet. Högkänsliga bearbetar alla intryck på ett djupare plan än andra. All information vi får, det som vi känner och ser runt omkring oss bearbetas djupare, vi använder tidigare erfarenheter och relaterar till olika saker. Vi har det lättare att få en uppfattning om vad som sker omkring oss och hur vi ska relatera till det. Det är inte mycket som undgår en högkänslig. Intuitiva förmågan är mycket hög hos en högkänslig och ibland vet vi saker som vi inte kan förklara hur eller varför vi vet det. Detta innebär förstås inte att vi kan ha fel.

O står för överstimulering. Vi blir lättare utmattade av all stimulering runt omkring oss. Vi kanske arbetar intensivt, och är i en högljudd miljö, har lång väg att resa till jobbet med mera. Alla intryck vi får till oss under en viss tid gör oss utmattade. Stimulering är inte bara allt som vi ser och hör och gör utan också det vi upplever inom oss och känner som t.ex. smärta. En högkänslig tycker inte mindre än andra om vissa sociala sammanhang men blir mer uttröttade av att vistas där. Kanske får man välja bort att gå ut på restaurang på lunchen om man vet att man ska bort på kvällen. Kanske blir två konferensdagar för mycket där man ska umgås med andra från tidig morgon till sen kväll.

E står för emotionell mottaglighet och empati. Vi högkänsliga reagerar mer på både positiva som negativa upplevelser. Något fint och glatt kan få oss att reagera mycket starkt. Vi har t.ex. ofta mycket nära till att få så mycket översvallande känslor när vi blir kära, även att vi är avvaktande och reflekterande. När vi får känna något negativt, kan t.ex. vara en situation där vi ser orättvisa eller blir behandlade felaktigt så blir känslan översvallande tung för många. Det är inte bara att rycka på axlarna och gå vidare, istället gör det riktigt ont i en. Högkänsliga har en ökad aktivitet i insula i hjärnan i relation till andra människor. Hos alla så väcks våra spegelneutroner i hjärnan när vi ser någon göra något eller om vi hör något som vi associerar till något visst. Vi kanske hör en cykel och då aktiveras de neutronerna i hjärnan hos oss på samma sätt som hos den som cyklar. En högkänslig person har en särskilt aktiv del i hjärnan som inte bara vet hur någon känner sig utan som faktiskt själv kan känna på det viset, i viss grad. Som exempel så väcks det mer aktivitet i hjärnan hos en högkänslig som får se bilder på en ledsen respektive en glad person.

S står för att uppfatta det subtila. Högkänsliga upptäcker och lägger märke till subtila saker, ofta sådant som andra missar och inte tänker på. Ofta kanske man ser eller hör eller känner doft av något på ett mer fördjupat sätt. Det handlar också om att känna av sinnesstämningar och andra icke-verbala signaler där vi t.ex. ser om personen är pålitlig eller inte. När vi dock har blivit överstimulerade och slutkörda så kanske vi är mindre än andra observanta på olika signaler och kanske inte är så empatiska som vi brukar. Det ska också förtydligas att det kan skilja olika från högkänslig till högkänslig på i vilken grad man befinner sig inom DOES.

Det är viktigt att lyfta fördelarna med att vara högkänslig, allra helst i vårt samhälle och arbetsliv. Har man tur hamnar man hos en arbetsgivare som tar tillvara på de goda egenskaperna hos en högkänslig. Ofta är en högkänslig samvetsgrann, engagerande, kreativ och drivande. Inte ovanligt att de egenskaperna kan leda till en ledarroll. Det är inte heller ovanligt att man som högkänslig arbetar med människor. Har man tyvärr inte stöd av sin arbetsgivare så kan det leda till att man känner sig missförstådd, inte tagen på allvar och att man kan bli ett lättare mål för den som vill ”trycka” ner en. Den arbetsgivare som vill ha en chef som ser andras behov och som samtidigt har en intuitiv förmåga och är energisk borde satsa på fler högkänsliga på de positionerna. Som högkänslig har man också en förmåga att koncentrera sig/fördjupa sig i något. Skulle dock alla vara högkänsliga så är det inte optimalt utan det handlar om att komplettera varandras egenskaper på arbetsplatsen. En kul kuriosa är att man sett i forskning att en högkänslig mer gärna tar information via mail, detta för att få tid att läsa igenom noga och fundera på informationen. En icke-högkänslig behöver istället i högre grad få informationen muntligen då man inte läser igenom mailet lika noga. Idag vet vi att informationen på våra arbetsplatser ofta kommer via mail.

En stor utmaning för oss högkänsliga är att få till ett bra arbetsliv. Eftersom de flesta på jobbet inte är högkänsliga så blir de 80 % norm för hur det ska vara på jobbet. Detta gäller också ute i samhället. Då ska vi som högkänsliga försöka passa in eller kunna utgå från vad som fungerar bäst för oss. Tyvärr blir det ofta vi som får försöka ändra på oss med resultat att vi blir uttröttade. Det är t.ex. viktigt att man som högkänslig får ett eget rum om det är möjligt för att minska på alla intryck, att det är lugnt vid lunchrasten med mera. Oftast är sådana saker bra för alla men avgörande för en högkänslig, så alla skulle vinna på att tänka mer på det behov en högkänslig har på jobbet.

I forskning ser man att högkänslighet finns bland alla högre stående djur och att det finns en vinst med att en grupp har åtminstone några individer som alltid är uppmärksamma på subtila tecken. Det är alltså en fördel att det i en grupp finns både högkänsliga och icke-högkänsliga då vi tar oss an olika uppgifter. Högkänsliga ska vara stolta att de har fötts till att finnas bland rådgivare och tänkare - de andliga och moraliska ledarna i vårt samhälle.

Det är viktigt att förtydliga att de som är icke-högkänsliga inte är oempatiska eller saknar förmåga att känna in sinnesstämningar och annat runt omkring sig. Förmågan till detta kan var mer eller mindre hos icke-högkänsliga. Man kan t.ex. vara mycket empatisk utan att vara högkänslig.

För dig som vill veta mer om högkänslighet finns det mycket information att tillgå både via hemsidan Föreningen för högkänsliga www.hspforeningen.se där du finner både förslag på litteratur och redovisning av forskning. Vill du börja läsa om högkänslighet så föreslår jag Elaine N. Arons böcker. Du kan också göra test på om du är högkänslig på hemsidan och i hennes böcker.

Jag vill förtydliga att detta inte är en vetenskaplig skrift av mig och det ska inte ses som att allt är korrekt återgivet i sin helhet. Jag skriver inte ut t.ex. alla variabler av det som beskrivs och väganden för olika saker kommer därför inte med. Det skulle bli en alltför lång text och jag hänvisar gärna er till att läsa mer hos de som skrivit och forskat i området.

Varmt välkommen att följa mig på min resa som högkänslig.

#läkamednaturen är en tagg jag startat på min Instagram @Stil_af_Sofia, dela gärna med dig av dina bilder du med på samma tema.

#Högkänslig #Highlights